Grattis alla valpar som idag blir 5 månader gamla. När vi ser på Gaia nu så har vi svårt att tro att hon någonsin varit så liten som hon var när hon föddes. Gaia väger nu 16,2 kg och är 48 cm i mankhöjd. Det innebär att hon gått om Sippan ;) På bilderna kan ni se Gaia och Wilma. Visst är dem ändå ganska lika. Gissa vem som är vem.    Gaia är på nedre bilden, på bilden är hon någon vecka yngre än Wilma är på bilden överst.

Jag tror att Colleen bara tycker det är roligt, själv skulle jag nog säga jobbigt om jag var hon. Igår har hon haft en riktig träningsdag. Först på morgonen promenerade hon ca 1 timma med mamma, sedan for hon ut med mig på en halv mils joggingrunda i skogen. Våra joggingturer tycker hon är så mycket roligare nu när hon slutat löpa och kan få springa fritt. Hon är så duktig att hon håller sig i närheten och varken springer fram eller skäller på andra joggare. Senare for vi till farmor och farfars stuga för att hälsa på. Hundarna tycker alltid att det är jättekul att få komma dit. Där tog jag och Colleen en lång cykeltur på 24 km. Hon var superduktig och jag blev riktigt imponerad av hur bra hon orkade hålla farten. Hon gick nästan lika bra i slutet som i början.   Vilken superhund jag har.

Allt är bara bra med Ozzy (Apollon). Han växer så det knakar, ca 51 cm hög och väger 16,4 kg. Ozzy är en helt underbar kille. Han är väldigt lugn, men har så klart sina busryck, precis som dem andra valparna i kullen har.    Ensamhetsträningen går jättebra. Han har sin egna lilla utkiksplats i fönstret där han gillar att sitta och titta ut. Många hundar gillar att ha sådana utkiksplatser så dem kan se vad som händer även utanför huset. Vi har också ett fönster i perfekt höjd och läge, där Sippan gillade att vara när hon var yngre. Men på grund utav att hon är ganska vaktig så fick vi täcka för det, för hon började skälla så fort hon såg någon. Ozzy har också blivit anmäld till en inoff. utställning i Gällivare så det ska bli kul att se hur det går. Det är bra att påbörja träningen tidigt.  

Ozzys utkiksplats

Ozzy på morgonpromenad. Vilken snygging.

Sippan har nu blivit mkt bättre. Hennes svullna buk går ner. Den är fortfarande lite svullen, men sååå mycket bättre. Hon är pigg och glad, hon följer gärna med på promenaderna och sackar inte efter som hon ibland kan göra. Hon är väldigt vaken och glad. Hennes bajs var idag jättebra och nästan bra, vilket är ett enormt framsteg. Hon äter och dricker bra. Nu har hon inte spytt någonting heller som hon gjort ngn gång tidigare efter måltiden.    Min lilla vovve

Efter att ha försökt komma med i ett MH med Colleen tidigare år så fick vi nu äntligen en plats. Som vanligt skötte Colleen sig jättebra och på nästan allt agera hon som jag trodde att hon skulle göra.

Bedömningsskalan är mellan 1-5. Det här är bedömmningen vi fick:

1a, Kontakt hälsning: 4

1b, Kontakt samarbete: 4

1c, Kontakt hantering: 4

2a, Lek leklust: 1

2b, Lek gripande: 1

2c, Lek dragkamp: 1

3a, Förföljande: 4

3b, Gripande: 2

4, Aktivitet: 2

5a, Avstånd lek intresse: 1

5b, Avstånd lek hot/agg: 1

5c, Avstånd lek nyfikenhet: 1

5d, Avstånd lek leklust: 1

5e, Avstånd lek samarbete: 1

6a, Överraskning rädsla: 2

6b, Överraskning hot/agg: 1

6c, Överraskning nyfikenhet: 2

6d, Överraskning kvarstående rädsla: 4

6e, Överraskning kvarstående intresse: 1

7a, Ljudkänslig rädsla: 3

7b, Ljudkänslig nyfikenhet: 2

7c, Ljudkänslig kvarstående rädsla: 1

7d, Ljudkänslig kvarstående intresse: 1

8a, Spöken hot/agg: 3

8b, Spöken kontroll: 3

8c, Spöken rädsla: 5

8d, Spöken nyfikenhet: 1

8e, Spöken kontakt: 1

9a, Lek 2 leklust: 1

9b, Lek 2 gripande: 1

10, Skott: 2

I den första kontaktövningen hälsade han först på Colleen. Hon var väldigt glad och sökte kontakt. Sedan tog han kopplet och gick iväg med henne och hon följde gladeligen med. Efter det så kände han igenom henne och tittade på tänderna. Som den utställnings champion hon är så gick det också utan problem.

När det var dags att kolla om hon ville leka med en stor mjuk leksak så var hon inte lika intresserad. Med Colleen är det så att man måste busa upp henne om hon ska kampa eller bry sig om leksaker och då kan hon ibland tända till rejält och andra gånger bryr hon sig inte alls. I en sådan situation som det var nu så är jag inte förvånad över att hon inte brydde sig så mycket. Först visade hon lite intresse, men när vi humpade den emellan oss så tyckte hon den var mkt ointressant.

På förföljande så höll jag i hennes halsband när en trasa drogs sicksack över en väg längre fram. Den tyckte hon var väldigt rolig och så fort jag släppte taget rusa hon iväg efter den i högsta knyck. Väl framme nosa hon bara på den för utan rörelse var det ju trots allt bara en vanlig tråkig trasa. Istället sprang hon iväg in i skogen, lyckligtvis kom hon snabbt tillbaka så jag behövde inte skämmas totalt.

I momentet "aktivitet" så skulle jag stå helt stilla i ca 3 min och så bedömde dem hur aktiv Colleen är då. När jag står still står hon också still. Hon stod bara och kollade rakt in i skogen hela tiden.

Nästa moment gick ut på att en person med en filt täckt över hela sig passerar vägen ca 50 meter bort. Personen stannar även och hoppar lite. Jag håller Colleen i halsbandet och när personen gömt sig på andra sidan vägen släpper jag henne. Colleen bryr sig inte om personen utan sitter bara still brevid mig och tittar in i skogen i en helt annan riktning. Personen kommer fram och hoppar stojjar med en leksak för att få Colleens intresse, utan resultat. Sedan kopplar jag Colleen och går fram. Hon hälsar vänligt när vi kommer fram.

Nu är det dags för momentet då overallen flyger upp mitt framför oss när vi promenerar. Jag stannar så fort det händer och tittar rakt på den hela tiden. Även Colleen stannar, utan att backa. Hon är inte intresserad av att gå fram. När jag gör det och lockar på henne kommer hon. Här tror (inte vet, jag är inte proffset) jag att det blev ett missförstånd. Bedömmaren tycker att hon verkar rädd för den eftersom hon sträcker fram nosen, men jag tror inte att det är så. Jag sitter på huk och pratar med henne, det är mig hon sträcker fram nosen till precis så som hon gör hemma när jag sitter på huk och pratar med henne. Sedan skulle vi gå förbi den fram och tillbaka två gånger. Då sade bedömmaren att hon ökade farten lite just när hon passera.

Colleen reagerar på plötsliga och höga ljud när det är nära henne. Som förväntat hoppar hon iväg just när det börjar låta. Hon är inte intresserad av att kolla vad ljudet kom ifrån, men då jag går fram och sätter mig på huk och pratar följer hon med. När vi gick förbi fram och tillbaka två gånger bryr hon sig inte om det.

Nu kommer det då hon förvånade mig mest och det var att hon är så rädd för spökena. Två "spöken" är framför oss, en åt höger och en åt vänster. Så fort dem började gå mot oss startade Colleen att skälla. Ju närmare dem kom desto mer backade Colleen. Jag tror hon totalt backade ca 2-3 meter bakom mig. Hon gömde sig bakom bedömmaren. Först när spökena vänt sig om slutar hon skälla. Jag går fram till ett spöke och lockar på henne, först efter ett tag kommer hon fram. Hon luktar försiktigt, sedan verkar hon lugna sig och när jag tar av det som täcker huvudet så blir hon glad och söker mer kontakt. När jag går till det andra spöket orkar hon inte följa med så jag får hämta henne i kopplet. När jag har henne i kopplet och går fram verkar hon inte rädd och när huvan är av hälsar hon på den.

Nästa lek är som den första. Vid första skottet springer jag med Colleen och hon stannar till snabbt och tittar upp sedan springer vi vidare. Vid nästa skott reagerar hon mindre. Dem två sista skotten står jag still med full koppellängd och det enda Colleen gör är att lugnt titta upp för att se var ljudet kommer ifrån.

Nu har Colleen "känd mentalstatus" =) Min duktiga lilla vovve.

Maj 2009, niperna i karlsvik

Nu har Gaias valpkurs startat. Kursledare är Camilla Remahl som även hon har en barbettik, Nadina. Jag jobbade då så min mor och syster fick gå nu på första träffen. Dem sade att Camilla är superbra och att dem verkligen gillar den här kursen. Dem hade tränat mycket kontaktövningar så nu är Gaia expert på det. Dem skulle lära henne att på en signal/ljud söka kontakt genom att titta på dem. Så nu kan man göra ett "puss-ljud" och hon flyger upp om hon sover och tittar på en direkt. Det här gillar hon. Dessutom skulle man hålla handen knuten framför sig med en godis i och vänta tills hon tittar på en innan man öppnar och säger varsogod. Även det här har hon lärt sig och det är nästan så att hon inte hinner se oss så snabb har hon blivit med att titta upp på en gång och sedan ta godisen. Däremot så sade dem att Gaia hade lite svårt med att sitta still när Camilla pratade.

Idag fick Gaia träffa Rufus (Poseidon) och vi gick en sväng i skogen. Gaia har så mycket överskottsenergi att det är bra för henne att få träffa andra valpar att leka med. Rufus växer så det knakar, nu har han gått om mamma med 1 cm. Det gör att han är 53 cm i mankhöjd. Han tyckte då att det var mycket kul att få se sin mor och syster igen. Framförallt då det innebär lek. Jag har fått lite bilder här av hans husse, några är även tagna av mig.

Rufus päls är mer lockig än Colleen och Gaias.

Mor och son    

     Trött blir man.