Lady och Lufseninspirerade. Gaia bjöd hem Angelica på middag och var så snäll att hon dela med sig av maten. Det blev spagetti och köttbullar så klart.

Med varandra ville dem inte dela med sig. Gaia tyckte att det här var en så kul lek att hon tog sig friheten att även norpa åt sig sista köttbullen från vardagsrumsbordet.

Grrrrrrrrrrrrr, farlig hund

Colleens son Billy visades i Holland för första gången i utställningsringen på klubbens specialutställning. Han fick bra kritik och kom på första plats i valpklassen. På bilden ser ni hur stolt han och matte är. Stort grattis till er.   

Nu har jag fått några till bilder från Ida.

I would like to gratulate the sweet couple that's owner of Billy in Holland. They are now married and I wish them a long and happy life together.

This is their baby Billy (Nordic Breeze Cinnamon Riverboy), he's now 8 months old.

Eiffeltornet

Notre dame

Pantheon

Louvren

Concorde

Triumfbågen

I lördags var det 9 hundar med tillhörande hussar och mattar som träffades i Kalix. Det började med lite mingel sen hade jag en kort genomgång om viltspår som vi tänkt träna under dagen. Det finns jättefina spårskogar i Kalix. Ida och hennes föräldrar tog med oss till ett perfekt ställe med gles tallskog, verkligen jättefint område. Vi delade upp oss i två grupper för att det inte skulle ta alltför lång tid. Efter alla spåren var lagda blev det en snabbfika innan vi satte igång spårandet. Den hund som imponerade mest var Athena. Hon var den enda som aldrig viltspårat tidigare och gick ett jättebra spår. När hon hittade älgklöven i slutet bar hon den så stolt tillbaka. Wilma tog sitt spår klockrent, hon är jätteduktig på viltspår. Ida lade ut personspår till Chloris och Chomper. Båda gjorde ett bra jobb. Chloris har lärt sig att markera vittringspinnar som ligger i spåret och hon hittade alla. Även Rufus gjorde ett fint jobb. Han tog sitt spår lugnt och metodiskt, trots att han blev störd av motorcyklister så klarade han hela spåret. Cilla startade bra, men blev sedan ofokuserad på spåret och det blev inte bättre av att motorcyklisterna störde. Ozzy klarade sitt spår fint. Colleens spår hade jag lagt i ett sandtag, såg det som ett perfekt tillfälle att träna i annan terräng. Dock så visade det sig inte vara ett så bra beslut för det var där motorcyklisterna körde. Vi testade ändå att gå spåret. I början cirkla hon runt mycket, vi hade korsat en stig där motorcyklisterna passerat. Efter mycket funderande tog hon ändå upp spåret. När vi kom ut på sanden så for hon runt och luktade överallt, inte i närheten av vars spåret gått. Motorcyklarna måste ha flyttat spåret så det fanns överallt. I slutet när spåret lämnade sandtaget så spåra hon jättefint. När jag gick med Gaia så var det bara kaos. Hon var så full med energi och stressad att hon bara ville springa. I början sick sackade hon och hon tog större och större lovar för att få springa mer. När hon går så fort tappar hon spåret och börjar bara dumspringa. Jag tog in henne så jag höll henne kort och jag lät henne inte springa iväg. Då drog hon i selen, men klarade ändå spåret. I slutet när hon fick sin rådjursklöv och släpptes lös så exploderade hon och bara sprang.

Idas farfar hade gjort sin berömda köttsoppa och Susanne (Idas mamma) hade nybakat bröd som hon själv gjort. Det var så gott och perfekt efter att ha varit ute i skogen. Verkligen jättesnällt av dem att ta sig tiden att bjuda oss på något så gott. Georg hade med sig en film som vi såg efter maten. Filmen är från canis och handlar om klickerträning och vad man kan lära hunden med hjälp av det. Vi såg en till kortare film som visar ett bra sätt att träna in inkallning med klicker. Man blir väldigt träningsmotiverad av att se sådana här filmer. Det blev en fika också. Jag hade bakat chokladmuffins och det blev kaffe och te till det.

Jag och Ida ville träna en platsliggning och det var så kul att alla andra också ville komma med och träna med sina hundar. Vi passade då också på att ta gruppfoto. Det hade hunnit mörkna lite, men jag tror vi fick någon bra bild. Som alltid när man har kul så drar man ofta ut på tiden och klockan var närmare sjutiden när en nöjd och mycket stolt uppfödare for hem med sina två trötta hundar. Det var så kul att alla som kom kunde komma.

Jag hann själv inte ta några bilder. Dem här har jag fått från Monica och förhoppningsvis får jag fler bilder senare .

1:wilma 2:wilma 3: Cilla, wilma, gaia, colleen, athena, rufus 4:athena 5:athena

Idag fick vi massor med snö och jag hade inte hunnit byta till vinterdäck än. Tur är så hade pappa gjort det så jag lånade mamma och pappas VW sharan. Gaia älskar den bilen för det innebär att hon får vara lös. Självklart väljer hon då att sitta längst fram och spana ut över vägen. Hon passade även på att sno 2 chokladbollar från min väska, den lymmeln.

  Det här är Palma som jag är medryttare på. Hon är ett elvaårigt Lettiskt kallblod, jättemysig.

Igår fick Colleen följa med på en ridtur. Det gick jättebra, både Colleen och Palma gick bra ihop. Colleen har respekt för hästar. Vilket är bra för det gör att jag inte behöver oroa mig för att hon ska bli påsprungen. Då hon inte är i skogen så springer hon antingen snett framför, bredvid eller snett bakom hästen och det är jättebra.

Nu är viltspårskursen slut. Jag tycker att det har varit kul att gå den, dock vart jag lite besviken på innehållet. Tycker att det blev alldeles för mycket snack och filmer om björnjakt och hunduppfostran och för lite om viltspår. Det bästa var att det var så trevliga människor som gick kursen och vi hade det kul ihop. Bland annat så var Monica och Wilma och Georg och Rufus med. Kursen bestod av två kvällar 18.00-21.00 teori och en heldag ute i skogen med hundarna. Vår kursledare var en älgjägare som heter Lennart.

På lördagen när vi gick spåren levererade både Colleen och Gaia. Gaias spår gick bara rakt fram, det korsade en passerande skogsväg och jag lade ca 8 meter bloduppehåll. Hon gick snabbare och säkrare än hon gjort tidigare och passerade skogsvägen klockrent. Vid bloduppehållet följde hon inte spårkärnan lika säkert utan gick lite slalom i spåret, men hon följde ändå spåret i rätt riktning. Colleen var mycket lugnare och följde sitt spår sakta men säkert. Vi såg att en skoter hade kommit dit och efter en liten bit vek Colleen av från spåret och tog upp ett annat. Vi kunde se fotspår där så Colleen hade tagit upp förarens spår. Jag kallade tillbaka henne och vi fortsatte i vårat spår. Spåret gick ut på en stig och följde den en liten bit innan det vek av in i skogen igen och det klarade Colleen av lysande. Hon gick lika säkert under bloduppehållet som resten av spåret som var blodat. Lennart sa att både Colleen och Gaia är spårkänsliga och om dem går så bra i en anlagsklass så blir dem godkända, dock så får inte Colleen byta spår så som hon gjorde. Lennart tyckte att Colleen hade bättre tempo, men personligen så föredrar jag Gaias tempo. Inte för snabbt, men ändå säkert med bra fart.

Wilma som är så duktig på viltspår gjorde även hon sitt jättebra. Rufus har aldrig spårat tidigare och han tyckte det var otäckt med blodet. Han följde spåret bra, men behövde mycket stöd från sin förare.

Jag och Georg vid brasan

Wilma, Gaia och Colleen väntar på sin tur.