Valparna har fått springa lösa i huset fyra åt gången och det var väldigt spännande. Först lite läskigt, men snabbt kom dem över det och skulle utforska varenda liten vrå.

Vit hane hittade en jätterolig kattleksak och även en god vante.

Först var flickorna lite fundersamma på vars dem hamnat.

och ljusblå tik hittade ett stort ben.

Självklart hittade dem små Gaia som tog till flykten uppför trappan.

Även i valprummet finns det mkt roligt.

Lite kallt blev det, alla kurade ihop sig efter att dem badat.

För några dagar sedan har vi tränat valparna på att vara i lite olika positioner. Jag läste på en annan barbetuppfödares hemsida om en slags träning som man kan tillämpa på valparna för att stressa dem lite, vilket i sin tur gör att dem lär sig hantera stress bättre i vuxen ålder. Tydligen ska militären i USA använda sig av det här då dem föder upp hundar. Vi har gjort det några gånger. Vi höll dem med huvudet upp och ner, på rygg, kittla dem under ena tassen och lade en kall våt trasa på dem. Dem flesta tog det med ro, men då jag stoppa dem med huvudet neråt så fick dem alla klotrunda ögon och några började pipa och sprattla lite. Igår stoppade jag in en stol i valprummet för lite omväxlings skull. Småttingarna tyckte att det var ett perfekt tuggben och dem gillade även att klättra på benstöden. Så lite roligt var det minsann. Idag har dem fått bada. Det tyckte dem var mycket underligt, men nog var dem tysta och lugna minsann. Sedan fick dem ju sitta och gosa i famnen för att bli torr och det var det bästa med det hela. Damsugaren har varit framme vid och lite i valplådan. Det var då med stora ögon dem hade där dem satt i en liten klunga och tittade på. Att skura är inte lika lätt längre för det är alltid någon som ska springa efter moppen. Men jag ska inte klaga för dem brukar turvisas om vem som ska göra det så oftast har jag inte alla på mig samtidigt iaf.

Idag blev dem avmaskade för andra gången och det går väldigt bra. Lite äckligt är det, men dem äter upp allt utan problem. Colleen och Gaia blev även dem avmaskade. Colleen var så duktig då hon fick det inrullat i skinka. Gaia däremot lät sig inte luras så lätt, men i kom det. Ibland gäller det att vara envis. Det som vi har märkt är att dem här valparna inte är lika matglada som dem i gudakullen. Det syns nu även i deras vikter. Tidigare vägde dem här valparna generellt sett mer än dem i gudakullen, men nu är det tvärt om. Dem föredrar helt enkelt att leka mer.

När jag läste lite gamla inlägg från 2010 då vi hade gudakullen så stod det att dem rätt ofta brukade kissa på mig då dem var små så jag tänkte att det är ju någon som typ aldrig har hänt nu. Och självklart när jag sedan kommer hem från jobbet är det en valp som kissar på min rygg. Det var liksom hur mycket som helst för jag blev även blöt i håret och på byxan. Dock har jag bara mig själv att skylla. Jo, för jag hade väkt dem och då måste dem alltid kissa det första dem gör. Men dum som jag är lägger jag mig i rummet och valparna blir så glada och exalterade att dem alla klättrar och biter på mig. Det är ju klart att dem glömmer bort att kissa när något så kul är på gång. Och så var det någon liten en som inte kunde hålla sig.

Alla valpar har nu fått namn och blivit registerade. Vill ni veta vad dem heter så kolla på www.skk.se annars får ni vänta ett tag på en mer ordentlig presentation. Här får ni bilder i alla fall.

Idag när jag var ute med valparna så kommer Gaia ut också. Hon såg väldigt förvånad ut när valparna rusar fram till henne och börjar leta tissar. Hon stannade ett tag och tittade lite skrajt på dem små liven som hoppar under magen hennes, sedan rusa hon in igen till tryggheten. Det gäller att ha stenkoll på Colleen när valparna får mat, för hon tar alla chanser hon kan för att sno den. Och då Colleen kommer in lämnar dem flesta maten för att söka sig till hennes tissar istället. Än så länge ger jag dem fortfarande bara köttfärs, men nu i veckan ska dem börja få riktig hundmat ist. Förra kullen utfodrade jag med Royal canin, nu har jag övergått till Doggy proffessional för det kan hända att Royal canin ger lite för näringsrik mat. Det kan leda till att valparna växer lite för fort. Valparna har blivit duktiga på att pinka ute. Man ser att dem gärna söker sig ut för att göra sina behov, men det händer ändå fortfarande rätt ofta att det blir inne. Det är lite svårt också med tanke på att man inte kan ha dörren öppen för länge för då blir det för kallt.

lite pics, alla vill dem vara med

Idag har det varit mycket bus för småttingarna, dem har även fått byta garnbanden mot riktiga halsband. Vi hade ut dem en sväng på altanen i det fina vädret, det var väldigt uppskattat och efteråt då vi tagit in dem igen så var dem och klättra på dörren för dem ville ut. Dem fick smaka köttfärs idag och det älskade dem, mycket bättre än den konstiga mjölkersättningen som dem inte vill äta. Gaia och Colleen tycker dock att den är god iaf.

Grön hane och röd tik på väg ut.

Valparna är rymningsbenägna då Colleen är utanför valprummet.....eller då vi lämnar dem. Dem är mycket sociala och vill ha massor med uppmärksamhet, sätter man sig i rummet då dem är på krigsstigen så får man dem alla i famnen.

Idag introducerade jag lokselen för Gaia. Hon hade ingenting emot att ha den på sig och vi tog en 1 timmars promenad. Sedan testade jag att spänna för henne i skacklarna framför vagnen och då vart hon mkt mer skeptisk. Hon gillade inte ljudet bakom sig och tyckte att det var läskigt att sitta fast. Då hon drar när vi åker skidor har hon en helt annan sele och är fastkopplad i en lina, vilket ger henne mkt mer frihet. Så det var mkt nytt för henne. Vi tog en sväng runt kvarteret och får träna lite imorgon också.

I helgen har valparna fått flytta ner från övervåningen. Dem är väldigt nöjda med sitt nya rum för nu får dem springa runt fritt i rummet då dem är vakna. Den blå tiken har lärt sig att ta sig ut. Imorse fick mamma lyfta in henne tre gånger innan hon gav upp sina rymningsförsök. Dem är alla så nöjda när dem får vara ute och skuttar fram på sina vingliga ben. Dem tycker att det är jättespännande med vad som finns utanför rummet och försöker ibland att ta sig ut, dock utan framgång. Dem blir allt mer sociala och numera får man räkna med att dem alla kommer och klättrar på en i jakt efter uppmärksamhet dem gånger Colleen inte är i närheten. Mamma är ju trots allt bäst.

Under flytten så var det Gaia som tyckte att det var mest jobbigt. Colleen har varit hård mot henne att hon inte ska vara i närheten av valparna så hon flydde till rummet längst bort och lade sig tryckt mot dörren. Man blev ledsen av att se henne så för hon såg så övergiven ut. Men det gick fort över, vi tog med henne till oss och Gaia lärde sig fort vars det är okej att vara. Med andra ord överallt förutom nära dörröppningen till valprummet. Så nu är hon glad igen.

Idag när vi bytte garnhalsband på valparna så upptäckte dem att det är jättekul att springa omkring med dem i munnen. Tänderna håller nu också på att komma ut, vilket gör att småttingarna vill bita på allt. Colleen föredrar nu att stå upp då hon diar, men ibland lägger hon sig ner.