I söndags kom Wilma till oss på besök för att klippas. Hon var jätteduktig och det gick hur bra som helst att använda klippmaskinen på henne. Först var hon lite skeptisk, men med lite godis och Colleens närvaro så insåg hon att det inte alls är något farligt. Jag vill ge henne mycket beröm för det tålamod som hon hade.

Dagen innan, då pälsen fortfarande är kvar =D, vilken snygging hon är. Hon övar sig inför då sin utställningsdebut kommer att vara.

Vi har nu ställt ut Gaia för första gången och det gick jättebra med fin kritik. Det var en ganska stor inofficiell utställning i helgen på arcus och jag tyckte att det var ett perfekt tillfälle att träna Gaia lite. Vi träffade även Wilma som var där och tittade på lite. Ett mycket kärt möte blev det mellan dem två systrarna.   Eftersom Gaia hade gjort illa sig i ena framtassen så haltade hon ganska mycket och pga det så kan det inte varit lätt att bedömma hennes rörelser.

Gaia blev BIR-valp och fick hp

hennes kriterier blev:

Söt tikvalp med bra prop. feminint huvud, mörka vackra ögon, korrekt bett, bra kropp för åldern, harmoniskt vinklad fram och bak, rör sig ok från sidan, om ännu lite valpigt fram och bak. Välpresenterad.

Systrarna, Gaia och Wilma

Har kört godissök idag med vovvarna. Dem absolut ÄLSKAR det och för att peppa upp dem utterligare så säger jag "klara färdiga gå" innan dem får sticka. Och dem är alltid lika peppade. ;D Både Sippan och Gaia hade idag mycket svårt med att vänta. Dem tjuvstartade redan på "klara". Efter en tillrättavisning skärpte sig Sippan och stannade kvar, gnällande i iver att få komma iväg. Gaia har inte riktigt lärt sig vad "klara, färdiga gå" innebär, utan smittades av dem andras iver och mamma fick hålla i henne för hon tjuvstarta hela tiden.     

Har varit i Stockholm i helgen och då for jag självklart och hälsade på den här lilla killen.    Det var superkul att få träffa Louie (Zeus), han var så glad och full med energi. En riktig snygging är han också. Det går jättebra med honom och hans familj är väldigt nöjd. Det var också kul att få träffa hans lillmattar Ester och Alice, en väldigt trevlig familj är det som han har kommit till. På dagarna kommer Louie att få följa med sin matte på hennes jobb och där har han en ett årig rottweiler kompis att vara med så det tror jag uppskattas väldigt mycket. Förhoppningsvis kommer jag snart att få upp mer bilder på honom.

Gaia är anmäld till en utställning som på lördag kommer att vara i arcushallen i karlsvik. Just nu haltar hon kraftigt pga en liten spricka i ena tassen, men vi hoppas att det hinner bli bättre så vi kan vara med. Kommer att bli bra träning för henne. Det går att läsa mer om utställningen här: www.norrbottensvackraste.se

Jag har lite problem med att ta bilder på hundarna nu efetrsom min kamera har slutat fungera. Tidigare så har den liksom alltid börjat funka igen efter ett tag, men nu är den bara död.   

Gaia i vintersnön   

Är tillbaka från ett återbesök hos veterinären. Öronen tyckte dem såg fina ut, men jag fick ändå kortison som Sippan ska ha en gång per dag i förebyggande syfte. Vi pratade även om hennes leverproblem. Nu har det gått ca 9 veckor sedan dem sa att hon har levercancer och uppskattade att hon högst hade en vecka kvar att leva. Men min lilla tjej visade att det inte alls stämde.   Utan hon blev bara bättre och bättre. Hon är glad och pigg och äter bra. Dock så har hon tappat muskler och blivit smalare, men det kan vi leva med.

På måndag ska dem göra en leverbiopsi på henne för att förhoppningsvis få veta vad det är hon har. Det finns tydligen en möjlighet att det inte är cancer, utan "bara" leverinflammation. Och då vi vet mer så kan det hända att vi kan behandla det hon har istället för att bara hoppas på det bästa. Den här nyheten gjorde mig väldigt glad. Känns som att alla utom jag var säkra på att hon skulle dö. Men det går inte, kan inte tänka mig ett liv där hon inte finns. Mamma håller på och snackar om att man inte kan leva för evigt, vilket gör mig riktigt sur för vem vet inte det. Ingen får säga att min hund ska dö, inte förrän det inte finns några andra alternativ. Jag kommer att göra allt som krävs för att hon ska må bra. Känns ändå jobbigt att veta att dem ska öppna upp henne. Mest troligt kommer hon då också få stanna över natten så hon kan få morfin. När jag praktiserade på djursjukhuset fick jag vara med på några operationer. Och kommer ihåg att jag tänkte att om jag såg någon skära i Sippan så skulle jag slå ner dem omedelbart. Så det är nog bäst att jag håller mig undan.

Even in bad times, there's light.