På söndag kväll när jag kommer hem från ett 12 timmars skift så får jag en chock. Som vanligt kommer alla tre vovvar för att hälsa mig välkomen. Sippan är den enda jag kan se. Men det är inte hennes vackra huvud jag lägger märke till med öronen lite lätt bakåtstrukna på ett vänligt sätt, med huvudet något sänkt och framsträckt och dem bruna ögonen som gnistrar av iver och glädje.

Det är hennes mage. Den är så svullen att man skulle kunna tro att hon var högdräktig. Det första jag tänker är att vi behöver en veterinär. Eftersom jag försov mig på morgonen så överlät jag hundarna till föräldrarna och tittade inte ens till dem, vilket jag nu ångrar djupt. Jag fick veta att en påse med ca 0,5 kg frolic blivit plundrad under natten. Med tanke på vad Sippan fått i sig tidigare så tyckte jag att det verkade lite konstigt, men inte helt omöjligt att det var orsaken. Jag kom även på att för bara en dag sedan lade jag märke till att hon var lite svullen över buken. Hon har även haft lösbajs under en längre tid. Det har vi behandlat med pro-kolin och stomax utan resultat. Men hon bajsade ju och kissa. Dessutom åt hon bra, vilket var lite konstigt med tanke på hennes tillstånd. I temperament så var hon som vanligt, tempen var också normal. Sippan hade även gått upp 2 kg.

Tecknen fanns ju tidigare, men jag såg dem inte.

Dagen efter ringde jag djursjukhuset och fick en akuttid samma dag. Vi träffade veterinären Laura. Hon klämde på magen och sade att Sippan måste ha mkt ont (bara man kom i närheten av att klämma på den sköt hon rygg). Laura sade att det var pga frolicen och att hundar inte ska äta så mkt. Det plus vattnet hon dricker blir för mycket. Även nu var temperaturen normal och svullnaden hade gått ner lite. Nu vägde hon bara 1,5 kg för mycket. Dessutom hade hon blåsljud på hjärtat, men det kunde bero på att det blivit lite klämt. Vi tog också röntgenbilder på buken och dem såg inte bra ut. Sippan har nu även artros i ryggen och Laura sade att sådant gör ont. Sedan tidigare har Sippan lätt artros i benen. Laura sade även att det inte bara är mat Sippan hade i magen. Hon var inte säker på vad det var, kanske vätska eller ngn blödning. Hon ville att jag skulle boka en ny tid till Sippan så veterinär Pia får kolla på henne med ultraljud. Sippan äter Royal canin mobility support som ska vara bra mot artros och Laura tyckte att det var en bra mat som jag skulle fortsätta att ge henne.

På tisdag när Pia kollar Sippan med ultraljud säger hon att magen inte har någonting att göra med att hon ätit frolic. Nej, det är mycket värre. Sippan har cancer i levern som måste ha varit där länge. Det går inte att operera bort. Magen är så svullen för att tumören bildar vätska och till slut kan inte kroppen hålla allting och då far det ut i magen. Blåsljudet på hjärtat verkade ha blivit mindre. Pia tog ut lite vätska och såg då att det inte var ngt blod i det så det är bra att det inte är någon blödning. Hon testade det även och det är ingen infektion heller. Med blodprov fick vi även veta att Sippan har höga levervärden, med tanke på hennes situation sade Pia att det var vätat.  På ultraljudet kunde man också se att hjärta och lungor var bra, ingen vätska eller tumör där. Vi tog en till röntgenbild för att se att lungorna var bra, vilket dem var. Men vätskan i buken pressar på dem så det blir trångt.

Det här är väldigt allvarligt, men Sippan lever och verkar inte ha så ont. Jag fick vätskedrivande medicin och rimadyl som är smärtlindrande. Eftersom Sippans mat är väldigt bra så ska hon behålla den.

Sippan är pigg och glad. Hon vill ut och gå och är annars som hon alltid är. Idag gjorde jag ett spår till henne med tre vinklar. Att spåra älskar Sippan och hon blir så glad och taggad. På vägen till spåret mötte vi en katt och Sippan gav honom bara en blick, sedan gick hon målmedvetet vidare med nosen i backen för att hitta spåret. När hon väl gick spåret så var hon superduktig. I början drog hon iväg åt fel håll med hittade själv spåret igen och tog resten med alla svängar klockrent.

I Love you, forever and ever