På söndag kväll när jag kommer hem från ett 12 timmars skift så får jag en chock. Som vanligt kommer alla tre vovvar för att hälsa mig välkomen. Sippan är den enda jag kan se. Men det är inte hennes vackra huvud jag lägger märke till med öronen lite lätt bakåtstrukna på ett vänligt sätt, med huvudet något sänkt och framsträckt och dem bruna ögonen som gnistrar av iver och glädje.

Det är hennes mage. Den är så svullen att man skulle kunna tro att hon var högdräktig. Det första jag tänker är att vi behöver en veterinär. Eftersom jag försov mig på morgonen så överlät jag hundarna till föräldrarna och tittade inte ens till dem, vilket jag nu ångrar djupt. Jag fick veta att en påse med ca 0,5 kg frolic blivit plundrad under natten. Med tanke på vad Sippan fått i sig tidigare så tyckte jag att det verkade lite konstigt, men inte helt omöjligt att det var orsaken. Jag kom även på att för bara en dag sedan lade jag märke till att hon var lite svullen över buken. Hon har även haft lösbajs under en längre tid. Det har vi behandlat med pro-kolin och stomax utan resultat. Men hon bajsade ju och kissa. Dessutom åt hon bra, vilket var lite konstigt med tanke på hennes tillstånd. I temperament så var hon som vanligt, tempen var också normal. Sippan hade även gått upp 2 kg.

Tecknen fanns ju tidigare, men jag såg dem inte.

Dagen efter ringde jag djursjukhuset och fick en akuttid samma dag. Vi träffade veterinären Laura. Hon klämde på magen och sade att Sippan måste ha mkt ont (bara man kom i närheten av att klämma på den sköt hon rygg). Laura sade att det var pga frolicen och att hundar inte ska äta så mkt. Det plus vattnet hon dricker blir för mycket. Även nu var temperaturen normal och svullnaden hade gått ner lite. Nu vägde hon bara 1,5 kg för mycket. Dessutom hade hon blåsljud på hjärtat, men det kunde bero på att det blivit lite klämt. Vi tog också röntgenbilder på buken och dem såg inte bra ut. Sippan har nu även artros i ryggen och Laura sade att sådant gör ont. Sedan tidigare har Sippan lätt artros i benen. Laura sade även att det inte bara är mat Sippan hade i magen. Hon var inte säker på vad det var, kanske vätska eller ngn blödning. Hon ville att jag skulle boka en ny tid till Sippan så veterinär Pia får kolla på henne med ultraljud. Sippan äter Royal canin mobility support som ska vara bra mot artros och Laura tyckte att det var en bra mat som jag skulle fortsätta att ge henne.

På tisdag när Pia kollar Sippan med ultraljud säger hon att magen inte har någonting att göra med att hon ätit frolic. Nej, det är mycket värre. Sippan har cancer i levern som måste ha varit där länge. Det går inte att operera bort. Magen är så svullen för att tumören bildar vätska och till slut kan inte kroppen hålla allting och då far det ut i magen. Blåsljudet på hjärtat verkade ha blivit mindre. Pia tog ut lite vätska och såg då att det inte var ngt blod i det så det är bra att det inte är någon blödning. Hon testade det även och det är ingen infektion heller. Med blodprov fick vi även veta att Sippan har höga levervärden, med tanke på hennes situation sade Pia att det var vätat.  På ultraljudet kunde man också se att hjärta och lungor var bra, ingen vätska eller tumör där. Vi tog en till röntgenbild för att se att lungorna var bra, vilket dem var. Men vätskan i buken pressar på dem så det blir trångt.

Det här är väldigt allvarligt, men Sippan lever och verkar inte ha så ont. Jag fick vätskedrivande medicin och rimadyl som är smärtlindrande. Eftersom Sippans mat är väldigt bra så ska hon behålla den.

Sippan är pigg och glad. Hon vill ut och gå och är annars som hon alltid är. Idag gjorde jag ett spår till henne med tre vinklar. Att spåra älskar Sippan och hon blir så glad och taggad. På vägen till spåret mötte vi en katt och Sippan gav honom bara en blick, sedan gick hon målmedvetet vidare med nosen i backen för att hitta spåret. När hon väl gick spåret så var hon superduktig. I början drog hon iväg åt fel håll med hittade själv spåret igen och tog resten med alla svängar klockrent.

I Love you, forever and ever

Igår träffade vi Monica och underbara lilla Wilma (Artemis). Vädret var jättefint och vi gick på en halvtimmes promenad i skogen med valparna lösa. Det var väldigt trevligt. Solljuset sken ner genom träden och lyste upp dem vackra höstfärger som kommit. Här kommer bilder på Wilma.

Nu har jag klippt Colleen och Gaia med en klippmaskin. Ingen av dem hade några tovor så det gick jättebra. Maskinen bara gled igenom pälsen. Colleens päls blir bara lättare och lättare att sköta. Den tovar sig inte alls lika mycket som när hon var yngre. Däremot tycker jag att det känns ganska tråkigt att ta bort deras päls för den längd som dem haft nu tycker jag är perfekt och speciellt då den inte tovar sig heller.

Jag som var helt säker på att jag klippte ner Colleen ordentligt när hon var 6 mån har nu genom bildbevis sett att så inte var fallet. Varför jag var så säker på det vet jag inte. Men det var inte förrän Colleen var lite över ett år som vi klippte henne med klippmaskin första gången. När jag tänker på det så verkar det vettigt för en sak jag då kommer ihåg är att under en period då Colleen inte var så gammal så fick jag borsta henne ofta för att hålla tovorna borta. Nu har Gaias päls varit väldigt lätt att sköta än så länge, men tovorna kommer. Därför är det bra att hålla hennes päls lite kortare nu när hon är yngre, sedan tovar den inte lika mycket när hon får vuxenpälsen.

Med päls

Klippta, huvudena och svansarna har jag inte klippt något alls. När det blir längre hår kan jag klippa där med sax.

Nu i helgen har djurmagasinet på storheden haft en massa rabatt erbjudanden och aktiviteter. Så igår for jag, syrran, brorsan och Gaia dit för att miljöträna och se på det dem hade.

Vi fick sticka ner händerna till några speciella fiskar som äter bort gammal hud och liknande. Det var kul och man kom genast i fiskköpartankar, men jag tror inte dem säljer den sortens fisk där. En man berättade även lite om dem. Det fanns nägra raskatter som vi tittade på, det var en nakenkatt, en siames och två ragdolls, en vuxen och en kattunge. Då började jag genast tänka på min lilla kusin i skövde som själv har två ragdolls. Det fanns även en kvinna som svarade på frågor om katters beteende. Marsvinsutställning var det också med flera olika raser. Dem långhåriga tyckte jag var mkt fina, däremot gillade jag inte dem nakna marsvinen.

Det var lite förbryllande att se hur bra alla djur gick tillsammans. Nakenkatten fick till och med gå lös i affären lite, den skötte sig lika bra som en väldresserad hund. Och Gaia var superduktig. Hon var nyfiken på det mesta, men höll sig lugn hela tiden. Vi fick också se på en modevisning för hundar. När vi såg på den så satt Gaia alldeles nedanför dog walken och tittade på modellerna med stor beundran i blicken. Modevisningen var mkt kul att se och hundarna var jätteduktiga.

Pga alla rabatter så köpte vi en hel del; En rund biabädd, en lång agilitytunnel schampo och balsam, kaninmat, kattsand, 15kg torrfoder och 5 förpackningar mjukmat. När man betalade fick man en lott och lottdragningen skulle vara kl. 17.00

På modevisningen visade dem ett hundtäcke som är bra vid led- och muskelvärk. Eftersom Sippan har lätt artros så kollade jag upp det och det verkade riktigt bra. Så jag, mamma och Sippan for tillbaka dit senare för att prova ett täcke på henne och då träffar vi Wilma (Artemis) matte.

Wilma var ute i bilen så vi följde såklart med ut för att träffa henne. Och hon blev så glad och vi blev så glada över att träffa henne. Wilma var helt överlycklig och hon var till och med glad att träffa Sippan. Sippan däremot fick ett plågat uttryck i ansiktet som att hon återupplevde hemska minnen. Hur man inte kan vara glad över att träffa Wilma eller någon av Colleens andra valpar kan jag då inte förstå. Vi bestämde att vi ska försöka träffas nästa helg och att vi då lägger något enkelt spår till valparna.

Efter att ha träffat Wilma var vi ju överlyckliga, men turen var inte slut än. Vi köpte Sippans täcke och även glucosamin som vi fått rekomenderat att ge henne. När det var lottdragning så drog dem lott efter lott och när det bara var en lott kvar så blev det vårat nummer. Priset var ett presentkort på djurmagasinet för det belopp man handlat för och vi som handlat för nästan 1500 kr. Svårt att fatta, man vinner mycket sällan ett sånt pris.   

Lillbrorsan var också glad för det var rea på toys (R) us, så han köpte massor med leksaker för ett presentkort han fått tidigare när han fyllde år. Till lunch blev det maxbox och till middag åt vi taccos. Kan det bli bättre.

Vi tränar inkallning med Gaia nästan varje dag, och det innebär att storvovvarna får stanna hemma.

Gaia 4 mån

Colleen 4 mån

Det har varit jättekul att hälsa på hos släkten i falköping. Jag tog bara med mig Gaia den här gången och det har varit jättebra träning för henne att vara ifrån sin mamma. Hon har haft det jättekul och har klarat det bra att vara ifrån sin mor. Kusin Alicia som bor i Skövde kom också till falköping och bodde med mig hos min mormor och morfar.

Gaia hade inga problem att anpassa sig till det nya huset, hon kände sig hemma på en gång och hon har även ätit jättebra. Jag var till och med tvungen att köpa ny mat för Gaia åt upp allt jag tagit med. Förmågan Gaia har att kunna slappna av i nya miljöer gjorde att många som vi hälsade på sade att vi borde lämna henne med dem för hon känner sig så "hemma" där. Då fick dem genast en sur blick från mig, för Gaia ska inte flytta till någon.

kusinbarnen Josefin, Elsa och Adam har varit med mycket. Dem och Alicia har lekt med Gaia och haft så kul med henne att jag är säker på att hon saknar dem. Vi köpte en tunnel till Gaia som vi har tränat med och det blev en succe, både barn och valp tyckte det var superkul.

Alicia och Gaia, sötisarna.

Lilla Ellen blev väldigt förtjust i Gaia och Gaia var nyfiken på henne också, men tyckte att hon var ganska påträngande.

Come Josefin in my flying machine

Going up she goes! Up she goes!

Balance yourself like a bird on a beam

In the air she goes! there she goes...

Hihi, jo vi såg på Titanic en kväll och den filmen är så otroligt bra.

Fina Josefin

Adam tvättar sin cykel... Elsa tvättar mig

Nej Elsa, du kan inte gömma dig för min kamera   

Klätterapan Adam

Mina två kusiner har varsin hund. Så Gaia har haft fullt upp med att leka med dem. Labradoren Molly och Golden retrivern Ronja.

Morfar och Gaia

Gaia är tung, snart orkar man inte bära henne nå mer.

Då jag var i Falköping så har syrran och mamma varit på spårkurs med Colleen. Först var det mycket information och sedan fick dem prova på själva. Dem fick börja med att lägga godis i spåret för att få Colleen intresserad och lära henne precision.

Det är bäst att börja lägga spåren på grus och sedan på gräs. När man lägger spåren ska man dra fötterna efter sig och ta små små steg. Efter varje steg ska man lägga en liten godis och i början och i slutet av spåret kan man lägga lite mer, är även bra att ha en leksak i slutet. När man lägger spår på grus ska det ligga ca 30 min innan man går det, på gräs ska det ligga ca 45 min och om det regnar behöver spåret bara stå i ca 20 min. Det är viktigt att man har vinden i ryggen när man lägger spåret och när man lagt det klart så får ingen korsa det. Man kan börja träna det här med valpar också, så vi har börjat träna lite med Gaia också. Då är det bara korta spår på ca 1-2 meter och inga svängar.

Vi har tränat på det här hemma och idag var sista dagen av spårkursen, då for vi till skogen. När man lägger spår i skogen så brukar man inte lägga godis i spåren, men man kan göra det. I början och i slutet är det ändå bra att göra det. Även här ska man ta mkt korta steg, när hunden har lärt sig bättre så kan man försvåra genom att ta mer normal steglängd. Spåret ska ligga minst 1 timma innan man går det med hunden. I början lägger man raka spår och först när hunden förstått det kan man försvåra genom att lägga in en sväng.

Med Colleen lade vi först ut två raka spår. Ett gjorde jag och ett gjorde syrran. När det stått lite mer än 1 timma så började Karolina att spåra mitt spår med Colleen. Colleen började fint sedan gick hon lite utanför och resten av spåret tog hon klockrent. Direkt efter skulle jag och hon spåra Karolinas spår. Det gick inte lika bra. Colleen sicksackade nästan hela vägen och en gång var hon påväg bort och hon kunde stanna och bara titta på dem andra runt omkring som hade börjat spåra med sina hundar. Hon klarade det ändå och hittade slutgodiset. När vi sedan sett på när dem andra gjorde sina spår så fick vi göra ett till. Den här gången blev det lite av en utmaning för Colleen. När jag lade spåret skulle jag gå rakt fram och sedan göra en 90 graders sväng och fortsätta i en båge. Den här gången lade jag ut lite godis på några ställen. När Colleen gjorde det här spåret klarade hon det klockrent. Hon var verkligen superduktig och jag har då sannerligen fått mersmak av att spåra.

Som avslutning fick vi prova på uppletande, men Colleen har ett begränsat föremålsintresse så det var nog inte riktigt hennes grej.

Våran instruktör hette Märta, hon var mycket duktig. Stort tack för en mycket rolig och givande dag.