Idag förvånade Gaia mig. Det som hände var att jag träna lite med henne och sedan lite med Colleen. Då jag bugar har Colleen lärt sig att buga hon också. Jag gör det här tricket med Colleen då Gaia står bredvid och tittar på. Jag bugar mig, Colleen bugar sig, från ingenstans härmar Gaia oss och även hon bugar sig. Jag blir helt paff och överröser henne med beröm. Jag tänker ju direkt att det där måste varit en engångshändelse så jag hämtar mer godis, ställer upp dem framför mig bredvid varandra. Jag bugar mig, Colleen bugar sig och Gaia bugar sig. Glad som jag blir överröser jag henne med godis och beröm igen och hela tiden håller hon sin position. Jag har sett att hundarna gärna härmar varandra, men jag har då aldrig varit med om att dem gör det så här tydligt då jag tränat trick med dem. Det här var helt underbart att se.

Det är med tre hundar som jag har tränat trick med och det som man framförallt har lärt sig är att man alltid måste anpassa inlärningen efter individen. Tänkte bara ta exemplet då jag lärde Sippan och Colleen att buga. Med Sippan gjorde jag så att jag höll handen på marken under hennes nos. Då hon ville ner till godisen så kunde hon ibland inta rätt position direkt eller så ville hon lägga sig helt och då var det lätt att bara sätta ena handen under hennes mage så lyfte hon upp bakdelen igen. Efter en del repetition så förstod hon även kommandot "buga". Med Colleen så märkte jag att då jag gör lekinvit på hundars sätt fast då på två ben så gjorde hon oftast likadant. Jag berömde hennes beteende då, sedan lade jag till kommandot "buga". Då hon kunde buga på bara kommando lärde jag henne buga då jag bugar genom att själv buga då jag säger "buga". Så nu kan Colleen buga på bara kommando, då jag bugar och då jag gör lekinvit.

Nu är valparna 3 veckor gamla. Dem växer fint och jag har gjort lite jämföringar från förra kullen med vikterna och dem här valparna är lite större. Helt normalt med tanke på att dem även är 1 mindre.

Här kommer dem:

Grön hane

Vit hane

Lila hane

Rosa tik

Blå tik

Gul tik

Röd tik

Mörkblå tik

Det är full fart på småbenen, här får ni se då dem tultar runt. Nu kan dem även höra, eller iaf några kan det. Då väckarklockan ringde i morse var det inte bara jag som vakna av den, utan även några av dem små. Senare under dagen råkade jag väcka dem igen då jag var lite för högljudd när jag stängde skåpsdöörar i rummet. På bilderna och filmklippet är dem 2 veckor och 2 dagar gamla.

valpar på rymmen, nu stannar dem inte längre i lilla korgen såvida dem inte är jättetrötta.

Blå tik säger att hon vill ha uppmärksamhet, då hon får komma upp i famnen eller gosa med Colleen blir hon nöjd och belåten. Hennes systrar rosa och gul sov så gott trots syrrans skrikande.

Nu håller valparna på att lära sig gå. Dem tar sig fram mycket snabbare, men dem faller omkull typ varannat steg. Så gulligt. Det här leder till att dem rör på sig lite mer i valplådan framförallt då dem söker efter Colleen. Nu när jag byter lakan hos dem så gäller det att hålla koll på dem. För är dem inte alldeles sömniga så kryper dem ut ur den lilla korgen och far iväg åt alla håll och kanter, dock inte riktigt så fort än så länge. Idag höll den röda tiken på att skrämma mig. Efter att ha lyft in alla i valplådan igen så räkna jag till bara 7 valpar. Jag såg mig omkring och hann bli riktigt orolig innan jag märkte att hon sprungit iväg så hon var precis bakom mig istället.

Gaia börjar våga komma lite närmare. Nu sover hon ofta på mellanvåningen i trappen och idag låg hon i trappan ytterligare lite högre upp. Någon gång har hon gått hela vägen upp till övervåningen, men då är Colleen snabb med att köra ner henne. Än är det inte okej för Gaia att se dem små.

Jag filma in lite då dem små äter. Dem är allt bra snabba på att ta sig fram till Colleen. Dem verkar lovande för spår, kanske blir dem lika bra som mamma. Har även ett filmklipp då dem tränar på att gå, men det var så dålig kvalitet på den så jag får försöka få en bättre senare. Enjoy  

Nu har nästan alla valpar börjat öppna sina ögon. Det var 3/3 som vi upptäckte att fyra av valparna blänkte lite vid ögonen och hade en liten springa öppen. Dem är ju så söta och nu när man kan se lite av deras ögon så är dem bara ännu sötare. Dock så ser dem lite groggy ut ;P Mor och valpar mår alla bra, minstingen har nu växt så det knakar. Jag kan då säga att hon inte gillar stödutfodringen och ingen av hennes syskon gör det heller, dem vill ha mamma. Jag har inte gett henne/dem så mycket, men hon växer ändå finfint så det är nog egentligen inte nödvändigt.

här är grön hane, hans päls kommer att bli lite mer åt det krulliga hållet.

Blå tik kämpar med att ta sig uppför "stupet".

I torsdags var jag inbjuden till en 3 timmars lång anatomiföreläsning av Agria breeders club. Föreläsaren var hunddomaren Moa Persson. Hon var verkligen jätteduktig och jag har lärt mig massor med nytt. Efter allt jag hört så skulle jag vilja veta vad för bedömning som hon skulle ge mina hundar. Om jag ska ta upp en sak som jag har lärt mig så är det att frambensvinklarna är viktigare än bakbensvinklarna. I och med att kraften till hundens rörelser kommer från bakbenen så trodde jag att det skulle vara tvärtom, men det är trots allt frambenen som bär mesta delen av hundens vikt.

Mina små

Colleens valpar mår bra. Dem växer så det knakar. Om man ser på dem här bilderna så ser man ju att dem tar upp "lite" mer plats än tidigare. Dem blir även starkare, då dem kravlar fram så har dem nu mycket mer kraft i bakbenen. I valplådan så har vi två mindre madrasser som valparna är på för att dem ska ha det mjukt och bekvämt. Men dem täcker inte upp hela ytan, utan närmast den öppningsbara delen har täcker vi bara golvet med en liten matta. Eftersom Colleen dras åt just det hållet så rullar valparna ofta ner från madrasserna, då dem var mindre pep dem tills vi eller Colleen hjälpte dem upp. Numera har dem lärt sig att kravla upp därifrån själva.

nyfödda - 1 vecka

Colleen är inte längre lika bunden till valplådan. Hon kommer ner och umgås lite med oss också. Till Gaias glädje är hon nu också mycket snällare och kärvänlig mot henne med. Men så fort Gaia närmar sig trappan till övervåningen så är Colleen där och stoppar henne. Colleen vill nu också gå på promenader, hon är så glad och ivrig att få komma ut och röra på sig. Men hon har fortfarande mycket bråttom då man börjar närma sig huset igen, då vill hon direkt till valparna som den duktiga mor hon är.

Det är en valp som är mycket mindre än dem andra så jag tänkte att man skulle kunna stödutfodra henne. Vi var till djursjukhuset och köpte en mjölkblandning. Min duktiga lilla Gaia värnar om dem små och bar hem påsen den dryga kilometern hem så att dem ska få sin mat. Däremot så tyckte valpen att det var jätteäckligt och hon ville inte ha det, bara mamma är bra nog. Jag ska testa idag också och se om hon vill ha något.