Colleen mår bara bra. Magen växer i ilfart och om det fortsätter så här kommer det snart att se ut som om benen kommer ge vika när som helst. Colleen däremot är oberörd över den extra vikt hon har att bära. Tvärtom så känns det som att hon vill ut och gå mer än i vanliga fall. Varje gång man närmar sig dörren efter en promenad så stannar hon och man får nästan dra in henne. Om man närmar sig en korsning där man kan gå en längre eller en kortare sväng så drar Colleen alltid iväg mot det håll där man går längre.