Idag (igår kanske jag borde skriva) har valparna fått fast föda för första gången. Det rådde då inga tveksamheter om vad det var dem skulle göra. Allihopa kalasade på med god aptit som ett gäng hungriga vargar. Dem till och med försökte putta bort varandra från maten, så dem kunde ta allt själva. Colleen stod bredvid och försökte roffa åt sig det hon kunde. Hon tyckte då att det var väldigt orättvist att inte hon kunde få all köttfärs själv och även Sippan försökte på lite längre avstånd komma åt det hon kunde, vilket inte blev nåt.

Ett grisigt gäng blev det.

Mammas mjölk är ändå bäst. Alla glömde de bort köttfärsen när Colleen steg in. Nu kan de nå upp till tissarna om Colleen står still och dem sträcker på sig riktigt ordentligt, men det är svårt.