My sweet sweet Colleen showing off.

Sippan lär valpar att vara självständiga, blunda för kommandon och var uppnosig.

Mitt kennelnamn Nordic Breeze är nu officiellt godkänt.

Colleens valpar födda 2010 heter nu:

Nordic Breeze Apollon-G

Nordic Breeze Poseidon-G

Nordic Breeze Dionysos-G

Nordic Breeze Chloris-G

Nordic Breeze Zeus-G

Nordic Breeze Athena-G

Nordic Breeze Hera-G

Nordic Breeze Gaia-G

Nordic Breeze Artemis-G

Colleen och Gaia kortklippta

Colleen är väldigt go och älskar att få vara med. Här med mamma i köket.

Jag och vovvarna har nu flyttat in till en lägenhet på Hertsön. Både Colleen och Gaia har tagit omställningen till att bo i lägenhet väldigt bra och trivs här. Vi tar det dock ganska försiktigt med ensamhetsträningen än så länge. Det är bara korta stunder jag lämnar dem själva, men än så länge har det gått väldigt bra. Hemma hos mina föräldrar är det inga problem att lämna dem själva, men i och med att det är ett nytt ställe och mycket mera ljud här så blir det nästan så att man får ta om ensamhetsträningen från start.

En sak som dem båda älskar här är att det kryllar av igelkottar. Dem blir alltid jätteglada och ivriga då man ska ut på promenad och är jag inte med så drar dem iväg med mig då dem ser en. Så här har vi en del träning som behöver läggas ner.

Gaia visar att hon visst minsann kan uppföra sig.

    Lilltrollet   

Lite bilder från en trevlig 3-timmars promenad. Hundarna hade jätteskoj, dem fick klättra och hoppa över stock och sten, gå på gallertrappor, bada och bäst av allt leka fritt i skogen.

Vi har kört blodspår med Colleen, Gaia och Wilma. Det var första gången som Colleen och Gaia fick prova på det. Gaia blev väldigt hispig och nervös av blodlukten, men klarade ändå att ta sig igenom hela spåret ända till slutet. Colleen däremot var för trött för att orka anstränga sig den här gången. Vi hade ett riktigt varmt väder med mycket sol. Vi lät spåren ligga i ca 2 timmar och under tiden passade vi på att gå till kolarens cafe på First camp. Där var det några barn som kom fram och hälsade på vovvarna.

Wilma hon briljerade då verkligen. Andra gången hon blodspårar och hon såg ju ut som en mästare. Lugnt, metodiskt och klockrent. Det var på ngt ställe som hon tappade spåret och då tog hon en liten cirkel och plockade upp spåret igen direkt. Det var verkligen en fröjd att se henne arbeta.

Söt Gaia, trött efter att ha spårat

Guess who???

Själv så gillar jag den här klippningen, men den uppskattas då inte av övriga familjemedlemmar.