sippa

Inlägg publicerade under kategorin Gaia

Av Gabriella - 5 november 2012 17:42

Lady och Lufseninspirerade. Gaia bjöd hem Angelica på middag och var så snäll att hon dela med sig av maten. Det blev spagetti och köttbullar så klart.

 


Med varandra ville dem inte dela med sig. Gaia tyckte att det här var en så kul lek att hon tog sig friheten att även norpa åt sig sista köttbullen från vardagsrumsbordet.

     


Grrrrrrrrrrrrr, farlig hund

 


Av Gabriella - 24 oktober 2012 18:11

Nu har jag fått några till bilder från Ida.

   

       

Av Gabriella - 22 oktober 2012 14:42

Eiffeltornet

 

Notre dame

 

Pantheon

 

Louvren

 

Concorde

 

Triumfbågen

 

                                                                                                   


Colleen · Gaia · Resa
Av Gabriella - 22 oktober 2012 13:49

I lördags var det 9 hundar med tillhörande hussar och mattar som träffades i Kalix. Det började med lite mingel sen hade jag en kort genomgång om viltspår som vi tänkt träna under dagen. Det finns jättefina spårskogar i Kalix. Ida och hennes föräldrar tog med oss till ett perfekt ställe med gles tallskog, verkligen jättefint område. Vi delade upp oss i två grupper för att det inte skulle ta alltför lång tid. Efter alla spåren var lagda blev det en snabbfika innan vi satte igång spårandet. Den hund som imponerade mest var Athena. Hon var den enda som aldrig viltspårat tidigare och gick ett jättebra spår. När hon hittade älgklöven i slutet bar hon den så stolt tillbaka. Wilma tog sitt spår klockrent, hon är jätteduktig på viltspår. Ida lade ut personspår till Chloris och Chomper. Båda gjorde ett bra jobb. Chloris har lärt sig att markera vittringspinnar som ligger i spåret och hon hittade alla. Även Rufus gjorde ett fint jobb. Han tog sitt spår lugnt och metodiskt, trots att han blev störd av motorcyklister så klarade han hela spåret. Cilla startade bra, men blev sedan ofokuserad på spåret och det blev inte bättre av att motorcyklisterna störde. Ozzy klarade sitt spår fint. Colleens spår hade jag lagt i ett sandtag, såg det som ett perfekt tillfälle att träna i annan terräng. Dock så visade det sig inte vara ett så bra beslut för det var där motorcyklisterna körde. Vi testade ändå att gå spåret. I början cirkla hon runt mycket, vi hade korsat en stig där motorcyklisterna passerat. Efter mycket funderande tog hon ändå upp spåret. När vi kom ut på sanden så for hon runt och luktade överallt, inte i närheten av vars spåret gått. Motorcyklarna måste ha flyttat spåret så det fanns överallt. I slutet när spåret lämnade sandtaget så spåra hon jättefint. När jag gick med Gaia så var det bara kaos. Hon var så full med energi och stressad att hon bara ville springa. I början sick sackade hon och hon tog större och större lovar för att få springa mer. När hon går så fort tappar hon spåret och börjar bara dumspringa. Jag tog in henne så jag höll henne kort och jag lät henne inte springa iväg. Då drog hon i selen, men klarade ändå spåret. I slutet när hon fick sin rådjursklöv och släpptes lös så exploderade hon och bara sprang.


Idas farfar hade gjort sin berömda köttsoppa och Susanne (Idas mamma) hade nybakat bröd som hon själv gjort. Det var så gott och perfekt efter att ha varit ute i skogen. Verkligen jättesnällt av dem att ta sig tiden att bjuda oss på något så gott. Georg hade med sig en film som vi såg efter maten. Filmen är från canis och handlar om klickerträning och vad man kan lära hunden med hjälp av det. Vi såg en till kortare film som visar ett bra sätt att träna in inkallning med klicker. Man blir väldigt träningsmotiverad av att se sådana här filmer. Det blev en fika också. Jag hade bakat chokladmuffins och det blev kaffe och te till det.


Jag och Ida ville träna en platsliggning och det var så kul att alla andra också ville komma med och träna med sina hundar. Vi passade då också på att ta gruppfoto. Det hade hunnit mörkna lite, men jag tror vi fick någon bra bild. Som alltid när man har kul så drar man ofta ut på tiden och klockan var närmare sjutiden när en nöjd och mycket stolt uppfödare for hem med sina två trötta hundar. Det var så kul att alla som kom kunde komma.


Jag hann själv inte ta några bilder. Dem här har jag fått från Monica och förhoppningsvis får jag fler bilder senare .

1:wilma 2:wilma 3: Cilla, wilma, gaia, colleen, athena, rufus 4:athena 5:athena

         

Av Gabriella - 16 oktober 2012 22:26

Idag fick vi massor med snö och jag hade inte hunnit byta till vinterdäck än. Tur är så hade pappa gjort det så jag lånade mamma och pappas VW sharan. Gaia älskar den bilen för det innebär att hon får vara lös. Självklart väljer hon då att sitta längst fram och spana ut över vägen. Hon passade även på att sno 2 chokladbollar från min väska, den lymmeln.

 



  Det här är Palma som jag är medryttare på. Hon är ett elvaårigt Lettiskt kallblod, jättemysig.


Igår fick Colleen följa med på en ridtur. Det gick jättebra, både Colleen och Palma gick bra ihop. Colleen har respekt för hästar. Vilket är bra för det gör att jag inte behöver oroa mig för att hon ska bli påsprungen. Då hon inte är i skogen så springer hon antingen snett framför, bredvid eller snett bakom hästen och det är jättebra.

 

Av Gabriella - 14 oktober 2012 21:47

Nu är viltspårskursen slut. Jag tycker att det har varit kul att gå den, dock vart jag lite besviken på innehållet. Tycker att det blev alldeles för mycket snack och filmer om björnjakt och hunduppfostran och för lite om viltspår. Det bästa var att det var så trevliga människor som gick kursen och vi hade det kul ihop. Bland annat så var Monica och Wilma och Georg och Rufus med. Kursen bestod av två kvällar 18.00-21.00 teori och en heldag ute i skogen med hundarna. Vår kursledare var en älgjägare som heter Lennart.


På lördagen när vi gick spåren levererade både Colleen och Gaia. Gaias spår gick bara rakt fram, det korsade en passerande skogsväg och jag lade ca 8 meter bloduppehåll. Hon gick snabbare och säkrare än hon gjort tidigare och passerade skogsvägen klockrent. Vid bloduppehållet följde hon inte spårkärnan lika säkert utan gick lite slalom i spåret, men hon följde ändå spåret i rätt riktning. Colleen var mycket lugnare och följde sitt spår sakta men säkert. Vi såg att en skoter hade kommit dit och efter en liten bit vek Colleen av från spåret och tog upp ett annat. Vi kunde se fotspår där så Colleen hade tagit upp förarens spår. Jag kallade tillbaka henne och vi fortsatte i vårat spår. Spåret gick ut på en stig och följde den en liten bit innan det vek av in i skogen igen och det klarade Colleen av lysande. Hon gick lika säkert under bloduppehållet som resten av spåret som var blodat. Lennart sa att både Colleen och Gaia är spårkänsliga och om dem går så bra i en anlagsklass så blir dem godkända, dock så får inte Colleen byta spår så som hon gjorde. Lennart tyckte att Colleen hade bättre tempo, men personligen så föredrar jag Gaias tempo. Inte för snabbt, men ändå säkert med bra fart.


Wilma som är så duktig på viltspår gjorde även hon sitt jättebra. Rufus har aldrig spårat tidigare och han tyckte det var otäckt med blodet. Han följde spåret bra, men behövde mycket stöd från sin förare.


Jag och Georg vid brasan

Wilma, Gaia och Colleen väntar på sin tur.

   

Av Gabriella - 30 september 2012 17:16

Den 3:e Augusti tog vi oss till Clermont-Ferrand. Det ligger ca 20 min bilkörande från Chatel-Guyon, där symposiet skulle hållas. På fredagen hölls det ett TAN-test en bit utanför Chatel-Guyon. Vi ville självklart vara med och se hur det går till. Varken Colleen eller Gaia kan vattenapportera, så vi var bara med som åskådare. Det var kul att se hur det gick till och det var många duktiga hundar med. Först testade dem om hundarna var skotträdda. Två skott sköts ganska nära efter varandra. För att se att hundarna inte är aggressiva mot andra så var det 4 hundar åt gången som gick slalom mellan varandra. Alla barbeter var jätteduktiga på det. Jag tror att det även ingick att ”bedömaren” skulle hälsa och känna på hunden för att se att den klarar av att hälsa på främmande människor. Det var några hundar som inte ville att han skulle få ta i dem. Av alla barbeter jag träffat under min resa så har jag märkt att en del är skygga och det är en viktig sak i aveln som vi uppfödare måste jobba med. När det kom till apporteringen så var det väldigt enkelt. Hunden skulle apportera både på land och i vattnet. Man hade själv med sig sin hunds favoritleksak som man själv slängde iväg. Hunden skulle komma tillbaka med föremålet och inte släppa förrän ägaren själv tog det från den. En del hundar var duktiga och klarade testet, medan andra som i ”normala” fall apporterar nu inte ville det. Vissa gjorde bra apporteringar i vattnet, men vägra hämta föremålet på land. Det var lite svårt att förstå, bedömaren pratade endast franska. Trots det att dem visste att många var från andra länder. Han gav mycket tips och råd hur man ska träna, men jag förstod inte vad han sa. En rolig sak hände när själva vattenapporteringen skulle börja. Det var några fiskare som var på andra sidan av vattnet. Vi bad dem att flytta på sig lite så våra hundar skulle kunna simma utan att riskera att få en krok i sig. Dem var då inte samarbetsvilliga och blev svinsura och skrek åt oss. Det var skrattretande, dem betedde sig verkligen som små barn. Vi fick hålla oss mellan fiskespöna.

   

På lördagen när klubbspecialen och symposiet var for jag och hundarna iväg tidigt. Hellre för tidigt än för sent. Jag var väl rätt nervös också antar jag, det var första gången jag ställde ut utomlands. På fredagen blev Emmi-Lie jättesjuk så hon kunde inte följa med och blev sängliggandes. Det var jättekul att träffa allt folk och det var så många barbeter att man hade svårt att veta vem som var vem. Det var ungefär 65 barbeter anmälda till symposiet och några till som inte var anmälda. För att det inte skulle ta alltför lång tid hade vi två ringar som våra barbeter visades i. Elaine var där med alla hennes hundar. Colleens kullbror Caya som bor i norra Frankrike träffade vi. Corrie var med och visade upp Broen. Broen blev jätteglad när han såg Colleen, Colleen å andra sidan vände sig bara bort från honom och suckade. Gaia tyckte att han var väldigt intressant, men han ville inte se åt hennes håll. Broens mamma Amy träffade vi. Hon var väldigt snäll och mysig och jag blev genast kär i hennes päls. Hon hade jättefina lockar av den mer storlockiga typen. Vi träffade Ulysse, en kullbror till Gaias farmor Francheska (Ulyssia). Alias som är Gaias farfar var där, tyvär hann vi aldrig gå fram och hälsa på honom. Amys pappa Arno var där. Deejee som är son till Broens syster Gadi träffade vi och hans pappa Jedi. Det var så många fina barbeter och trevligt barbetfolk som vi träffade och det var synd att man inte hann prata med alla. När vi skulle visa Colleen och Gaia i ringen fick jag hjälp av finskan Anne Keippilä. Även hon är barbetuppfödare och ägare av Rölli och Deetha. Det var varmt och båda tjejerna var duktiga, men dock rätt lata. Colleen fick bedömningen excellent och Gaia fick very good. I Avelsgruppen visades Coccolina med sina avkommor Colleen, Compay, Caya och Georgi. Vi var dem enda som ställde upp och fick första pris. I Uppfödaregruppen visades även hundar från kennel Poppenspalers, då kom vi tvåa.


När utställningen var klar började symposiet. Jag var väl rätt besviken över resultatet. Det höll på totalt i ca 5 timmar utan paus, man fick ont i rumpan av att sitta still så länge. Allt hölls på franska. Man fick hörlurar så man kunde höra när en kvinna översatte. Hörlurarna tryckte så det skavde och kvinnan hade svårt att hänga med när hon skulle översätta. När folk ställde frågor hörde hon inte vad dem sa och kunde därför inte översätta. På grund av det här så missade man väldigt mycket. Ordförandet Rene Rault hade ändå gjort ett bra jobb och sammansatt informationen på powerpoint. Det var duktiga och högt utbildade personer som forskat om rasen. Vi fick väldigt bra genomgång när det gäller epilepsi inom rasen och dem berättade mycket om genetik. Det var väldigt intressant och dem hade tagit fram tabeller som visar hur den genetiska mångfalden ser ut i rasen. Maja Holmström som blev skickad till symposiet för att representera svenska kennelklubben har skrivit en sammanfattning som jag tycker stämmer bra.

http://www.barbet.se/index.php/dokument/cat_view/47-allmaent?orderby=dmdate_published

På söndagen var det betydligt mycket mindre barbetfolk. Då ställdes ”bara” 25 barbeter ut. Flera andra raser ställdes även ut den här dagen och det var smockat med folk och hundar som levde om. Då var det mycket lugnare på lördagen när dem flesta hundar var fina barbeter. Även på söndagen var det en trevlig finne som hjälpte mig ställa ut Colleen. Jag kommer sorgligt nog inte ihåg vad hon heter. Även hon är barbetuppfödare och äger bl a en tik som heter Piki (Gale). Jag fick se på flera bilder av hennes hundar och det var kul att se på vissa hur färgen ändras. En valp var brun tanfärgad och som vuxen så var den vit med bruna inslag. Det är inte ovanligt att det sker färgskillnader när dem växer upp, men det där var ganska coolt att se. Det var franska barbetklubbens ordförande Rene Rault som bedömde den här dagen och både Colleen och Gaia fick Excellent.


Colleen och Gaia hade snyggast halsband. Jag och Gaia påväg in i ringen, Anne och Colleen kommer också, Broen, Caya, Elaines hundar i deras bur. Alla fick burar där man kunde lämna hundarna så dem fick slappna av lite och komma undan trängseln.

           

Colleen · Gaia · Resa
Av Gabriella - 17 september 2012 19:19

Efter att ha spenderat förmiddagen med Elaine, Jennifer, Ania, Tomasz och alla härliga barbeter begav vi oss till den lilla byn Fleurville som ligger i Chardonnay distriktet. Där bodde vi i ett magnifikt slott med jättefin omgivning. Solen var fortfarande uppe och det var fint väder så jag drog på mig bikinin och gick ut för att sola. Halvt död av värmeslag släpade jag mig in på rummet till dem andra drygt 40 minuter senare. Mer sol klarade jag inte av så jag fick svalka mig på rummet istället. Till skillnad från storstäderna vi varit i tidigare så fanns det massor med natur, gräs, träd, ängar, fält, odlingar, stigar och så klart en älv här. En sak jag lärt mig om Frankrike är att det finns massor med älvar, känns som att det finns överallt vilket jag gillar. Det är fint med vatten som lite omväxling i landskapet.


Lite senare tränade jag lydnad och tricks med mina fina tjejer på den stora gräsmattan utanför slottet. Det följdes av en mysig promenad i den fina naturen. Vi blev tyvär tvingade att vända för ett åskoväder dök plötsligt upp från ingenstans. Först hörde vi åskan långt borta. I och med att både Colleen och Gaia tycker det är läskigt med åska så tänkte jag först vända, men ingen av dem reagerade på det så vi fortsatte lite till på vår promenad utefter älven. Åskan kom snabbt närmare och det började regna då vände vi tillbaka. Vi hann precis tillbaka till slottet innan det värsta började och det var ett ganska kraftigt oväder. Middagen åt vi på slottet och det kom som en chock för oss när vi såg dem dyra priserna. Men men vi hade sagt till dem att vi skulle äta där så vi kunde inte backa ur och riktigt god mat var det också minsann.


Frukosten dagen därpå höll samma höga klass som middagen. När man är på semester så måste man väl ändå få unna sig lite lyxmat. Även här stötte vi på svenskar, svenskar finns verkligen överallt i Frankrike. I bordet bredvid oss satt en svensk man och hans norska flickvän. Dem var väldigt trevliga och vi surrade lite med dem. Efter morgonpromenaden fick hundarna stanna på rummet för jag och Emmi hade bestämt oss för att gå på vinprovning. I receptionen tipsade dem oss om vilka ställen vi kunde fara till och iväg rullade bilen. Emmi var den som offrade sig och tog på sig körningen. Först for vi till vire-gården, där testade jag vita viner och köpte ett vitt vin som dem tillverkar där. Nästa gård var Aze-gården. Där var jag ute efter ett rosevin och hittade ett. Sista gården vi for till var Ige-gården där jag köpte ett rött vin. Butikerna där man köper vinerna kallas för "Cave". Så ställena vi besökte hette CAVE DE VIRE, CAVE D'AZE och CAVE D'IGE. Precis som alla andra vägar (förutom motorvägarna) i Frankrike så var dem här väldigt smala och kurviga. Omgivningen var mycket vacker med alla vin-, hö- och solrosfält. Majsodlingar överallt och mysiga små byar med jämna mellanrum. På många ställen fanns det mindre flockar med köttkor. Dem var mycket sociala och nyfikna. Bilarna kör så fort att bilvägarna inte är några vägar man vill promenera efter. Men mellan fältena fanns det fina skogsvägar att gå på. Hundarna uppskattade att få gå lösa och Gaia tyckte det var så kul att härja fritt på fälten. Colleen tog det rätt lugnt för det var trots allt väldigt varmt ute.


Vid slottet hade dem en tennisbana som jag och Emmi tänkte utmana. Det gick väl inte så direkt bra. Ingen av oss har spelat tennis så mycket innan, men det var kul att testa. Jag ville även sola igen, men jag hann bara ut till solstolen innan molnen kom och det blev kyligt istället så det vart inget med det. På kvällen gick vi allihopa på en promenad. Vi kom till en holländsk kamping, med i princip bara holländare. Det kändes som att jag var i Holland igen. För att ta oss dit var vi tvugna att passera en läskig bro. Den var så smal att bilarna inte fick plats att möta varandra. Det fanns rödljus så att dem mötandes fick vänta på sin tur. Där vi gick var det också smalt och det kändes som att bilarna skulle åka över oss. Bron hade rostat och var i dåligt skick med flera hål man var tvungen att gå över. På kampingen åt vi pizza till middag.


Chateau de fleurville betyder "Blomstadens slott". Det passade med alla omkringliggande solrosfält, annars var det inte så mycket blommor. Bilen jag och Emmi hyrde var en Nissan Qashqai.

    


           


                                                   

 



Colleen · Gaia · Resa

Presentation

Language

Fråga mig

15 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24 25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2016
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar


Ovido - Quiz & Flashcards